Födelsedag

Stephans födelsedag var det idag och vi firade den med att gå ut, han och jag, på Outback. Australiensisk BBQ restaurang. Så fruktansvärt gott. Annars så har jag haft... lite ont i huvudet hela helgen och inte gjort något vettigt förutom något i fredags som kanske har inverkat lite på mitt kroppsliga tillstånd. Men det är OK! Imorgon: nya friska tag!

Joy In Repetition

Känner mig ganska hemsk faktiskt, som ett litet svin. Fast på ett bra sätt. Vi ska ha en sorts avslutningsfest i skolan 12/12 och på den här festen ska alla uppträda eller göra något skoj. Och vår klass ska, hör nu noga, dansa små grodorna!!! Ha ha ha! Det är så fantastiskt, vår lärare är helt begeistrad och de mindre "party" tjejerna i klassen är minst sagt missnöjda. Hur kan man vara så tråkig? Jag får sjuka mellanstadievibbar av dem, trots att de är runt 20 alla fyra. Ibland alltså. Jaja, nu iväg till skolan!

Katastrof!!

Det var roligt och intressant! Vi fick stå i en vindtunnel och känna på hur en tyfon känns med regn och allt och en jordbävning fick jag också pröva. Om jag säger såhär: vill inte känna en sån i verkligheten. Fy vad läskigt 7 på Richterskalan kändes. Man kunde knappt sitta under ett bord, så mycket skakade det. Imorgon: provresultat. Herreminje. Hoppas det går!!!

Katastrof

Idag är det katastrofutbildning på skolan. Vi ska alltså kuta omkring i röklabyrinter och släcka eldar och grejer. Kan bli riktigt skoj. Ska ta med kamera! Hoppas man får använda den. Tills dess:
Det är New York Bar från Lost in Translation, det var så mörkt. Men lyssna på det smäktande pianot, och om man kollar riktigt noga ser man lite blinkande röda ljus i fönstret där borta. Jaja hej!

Helt sjukt

Okej, provet avklarat. Nu får vi se hur det går. Känns helt ärligt inte OK, jag kunde inte sova inatt. Lite nervös, och hade massa planer på gång i skallen haha. Det blir nog bra. Nu till det helt sjuka!

Efter provet, gick jag och några av kineserna i min klass för att äta. Jag trodde vi skulle till Shibuya som vanligt men tji fick jag, vi åkte tåg i 20 minuter. Sedan hamnade vi i en stadsdel som jag på något sätt tyckte mig känna igen... Efter ett tag insåg jag mer och mer, här har jag ju varit!!! Två och ett halvt år sen med Camilla, Amelie och japanerna! Efter en liten promenad börjar jag ana oråd, var skulle vi äta? JO. Exakt samma ställe som vi åt på för två och ett halvt år sen. Kinesiskan i min klass tog mig alltså till samma restaurang som jag åt på med helt andra människor för 2,5 år sen. Det är ju helt sjukt?! OK i en liten stad, tom Stockholm. Men i TOKYO, det går över min tankeförmåga.

Döda mig!

Såhär firar jag att första delprovet är över:


HAHAHA oj oj oj oj, kollapsar av skratt.

Jaa mina vänner!

På sista tiden har jag avklarat Kyoto! Och lite av utkanten på Osaka, nu pluggar jag och tar det lugnt inför proven.

Vad kan man säga om Kyoto då? Jo, väldigt mysiga gamla delar medan den moderna delen kändes ganska själlös. Vad kan man förvänta sig av en stad som har 40 000 000 turister om året. Men det var hursomhelst en riktigt fin och intressant resa. Mamma har varit här också, det gick bra! Kändes precis som vanligt och vi munhöggs inte med än vanligt.

På onsen kan man göra en kul grej: sitta i en pool med elektricitet i! Assoft! Man får spasmer och benar ut spänningar. Sen kan man ligga på stenar av germanium också, som är radioaktivt. Men varmt och gott. Strålande tider! Det ska vara hälsosamt. Men jag skippade strålningen. Får räcka med röntgenbilen.

IMORRN! PROV!
Godnatt!

Ju fler kockar desto..

Idag blev jag så fascinerad. Vid hotellet jag varje dag passerar håller de på att sätta upp julbelysning. Idag kom så kronan på verket på plats, eller den var på gång när jag gick förbi hursomhelst. Hur många japaner krävs det då för att sätta upp en lysande halvmeter i diameter stor julkrans? Jo, tre män på stegar. Två precis nedanför och två chefer lite längre bort som övervakade. Man blir ju fascinerad.

Shop 'till you drop

Med mor gör man moderliga saker, eller hur mina pojkar?
Så vi, jag och min mamma alltså, har gått i parker och kollat på blommor och handlat kläder!
Har införskaffat riktigt trevliga saker från min nygamla favorit Uniqlo!
Som för övrigt mamma kallar för Unico, tills jag bryter ihop tror jag. Planer för morgondagen är pluggpluggplugg, då jag mer och mer inser att sista provet faktiskt är den åttonde december och att det inte är särskilt långt bort. Annars är det fortfarande ganska varmt här, 15-18 grader på dagen. Och på Koreafronten inte särskilt mycket nytt. KRAM

Upp och hoppa

Jaha joho, nu har mamma kommit hit. Och det är liv direkt, upp tidigt, inte ligga och dra sig och pilla med allt överallt. Åh vad jag har saknat att bo hemma, även fast vi inte bodde på 7,5 kvm då. Det här borgar för att bli intressant. "Du vet att du inte ska ha såna här i väggen va?" "Nu är jag klar!" "Kommer du?" Oj oj oj oj. Men det är ganska bra ändå...


Hejdå

Politiskt engagerad ungdom

Hur kan man inte bli mer engagerad än det här? Det är precis det här jag har gjort, kampajnat för Mr. Obama! Här är min running mate, Mike. Vote for change med CHANGES!




Hörs snart igen, promizzz

Resultat av gott arbete

Satte provet, med galans, tror jag? 86,4 av 100 är väl OK?
Imorgon blir det utgång med gänget från klassen, hoppas de är roligare än förra gången då alla gick hem kl 21... Annars blir jag lite LESS! Det är ju bara fredag en gång i veckan, på lördag är det dags att träffa lockelsen, haha. Oj oj så spännande, vad?

Hoho. Oj oj.

Prövad!

Nu har jag gjort mitt första prov i Japan, mitt utlåtande är att det var lättare än vad jag fruktat! Förhoppningsvis gick det bra, men som ni alla vet är ju den känslan livsfarlig. Då man känner att det gick bra, som regel är att det gick dåligt och vice versa. Men förhoppningsvis bra.

Annars då? Jo, till helgen blir det något svenskt kulturevent här i stan, för folk som är intresserade av svensk design/kultur/industri etc. Kan ju bli roligt, måste bara locka med mig någon. Någon lockig kanske? Fniss.

Jaha, vad har vi här då?

Två veckor, två veckor av skola, två veckor av en veckas besök. Två veckor av många möten och upplevelser.

Först: ursäkta. Nu:


Tokyo, vilket ställe! Andra saker som avklarats senaste tiden: vansinnig mängd karaoke, några goa utekvällar, samt en härlig vecka med Lars och Rickard, tyvärr har det väl kanske gått ut lite över skolan. Men det är smällar man får ta. Tar igen det snart så att säga.
En onsen (het källa) i Odaiba har också besökts. Även fast den är konstgjord var det sjukt skönt att vara där.
Sen har jag klippt mig! Ser ut som något som katten släpat hem.


Skriver mer snart, förhoppningsvis.

Snusk!

Känns bra att vi nådde toppen på tåget till klubben!

Kaos

Lördagen kan sammanfattas med ett ord : kaosartad. Jag och Stephan var liiite för taggade, men det gick bra och vi kom fram hela och rena (någotsånär) kl 6 på morgonen. Tidigt och härligt.

Nu sitter jag och lyssnar på Jussi Björling och studerar kanji, det är fantastiskt givande måste jag erkänna. Bra bloggning nu, intressant att läsa och så. Jag kan ju släppa in er på en liten hemlis iaf. Jag letade i en timme efter en skobutik idag, men hittade den inte. Jag känner mig verkligen besegrad.

kram!

Fet fredagskväll

Fredagen var helt otrolig. Gjorde så mycket coola saker att jag inte ens vill berätta. (Var inne hela kvällen åt spaghetti och somnade 3 på morgonen). Sov fram tills två idag, känner mig som en riktig hjälte. Nu är det hursomhelst dags att röra sig utåt. Ikebukuro för att möta två britter som min vän Richard från Värmlands har fört mig samman med. Kan gå hursomhelst.

Nä nu ringde de och sade att de skulle vara hemma ikväll. Då blir det väl jag och Stephan som går på AgeHa ikväll och kanske Mr Ho from my class. Jag är så international. Vi hörs senare!

Moriyama...?

Vad betyder egentligen Moriyama? Jooodå det är ett av mina efternamn på japanska, Skogsberg - skog berg - Moriyama. Detta är också ett ganska vanligt efternamn bland japaner. Det enda jag behöver är att färga och permanenta håret och styra upp hudfärgen så kan jag obemärkt flyta in i det japanska samhället.

Kolla jag syns knappt!

Paranoid android

Alla hemska händelser hopar sig, vilken vecka det har varit. Idag fick vi reda på att det finns TBC på vår skola, så om man vill får man gå och röntka lungorna nästa vecka. Hypokondriker som jag är kommer jag givetvis göra det, för jag har ju trots allt hostat en gång idag. Av detta blev jag lite stirrig och det faktumet att jag sov fem timmar inatt plus att jag har druckit sjuka mängder kaffe resulterade i en härlig paranoidresa på tåget. Väldigt hög musik i hörlurarna så man inte hör någonting, bara ser folk som hostar på en. Fy fan för TBC. Jag kommer vilja röntka mina lungor hundra gånger.

Men en fin upplevelse fick jag idag, när jag och Hong från klassen stod på ett fullpackat tåg och dansade till ABBA, ett riktigt Kodak-moment var det må jag säga. Synd att jag inte tog några bilder.


Tillbaks till skolböckerna.

Murphy was NOT here

Puh! Ibland alltså. Jag tackar min lyckliga stjärna att jag idag hade tur. Eller, var det bara slumpen som var på min sida? Hursomhelst så hade jag mitt svenska SIM-kort i plånboken, undanstoppat, så jag inte ska tappa bort det någonstans i mitt rum. Väl tänkt, tänkte jag. Men idag när jag handlade så måste jag på något sätt tappat SIM-kortet.

Hemska, hemska öde. Usch vad fruktansvärt det hade varit. Som tur var, tömde jag kassen på allt jag handlat och i botten låg SIM-kortet! Hur hamnade det där? Vad är sannolikheten att det hamnade där istället för på butiksgolvet? De dåliga "tänk om-tankarna" hopade sig.

Sen insåg jag: det är karma. Frågan är bara vad jag har gjort för att förtjäna det...?

Tempura

Idag bjöd min klasskompis Elisabeth halva klassen på TEMPURA-restaurang. Tempura är friterade saker, jag prövade en bläckfiskarm. Det var riktigt "inte så gott", men man ska inte vara kräsen och pröva allt man kan! Lite bilder? Varsågod
Elisabeth och Jang

Krishna

Mina nya kompisar

Ja vad ska man säga...

Murphy was here

Jahapp, klart att internet kraschade i två dagar precis innan jag ska rapportera om det mycket intressanta ämnet Temple hopping. Men nu är det äntligen dags, huu så jag har väntat.

Kamakura är den gamla, goa huvudstaden från 1200-1500talen där det finns massor av tempel och andra fina kulturella saker. Stephan min granne bjöd med mig på en heldagstur då hans japanska jobbarkompis erbjudit sig att guida. Det erbjudandet kunde jag ju såklart inte stå emot, så här är några guldkorn från turen:

En liten Buddhastaty.



Ett av de första templena, litet och mysigt inne i skogen.



En jättemysig trädgård i nästa tempel, åh så fint.



Jag ville sno den här lilla gynnaren!



Sen åt vi sötpotatisglass, det var riktigt gott!



Sjukt stor Buddhastaty! 16 meter tror jag den är. Helt i koppar.



Trappa med massor av turister innan det mest populära templet!



Vi drog snabbt vidare från turistfällan, till ett lite mer alternativt ställe. Som jag gillade mer.



Där finns en superfin zenträdgård också! Och ett tempel med äkta munkar.



Här bor munkarna, de är rakade på huvudet.



Efter det kan man gå vidare in i skogen till ett tempel uppe på ett berg, 200 meter rakt upp måste man gå i trappor, kul kul. Men det finns ju statyer av fågelmän där, så att klaga går ju inte för sig.



Här är fågelmännens utsikt, avis är jag inte!



De asen har ju fina blommor också.



Oooh nu blir ljuset riktigt fint!



Så fantastiskt träsnitt, oj oj oj, jag kreverar.



Hejdå fina tempel!

Tvärtom fast ändå bra

Vilken fantastisk tvärtomtillvaro jag har. Går upp som på helger i veckorna, då skolan börjar 13:30, och går upp 7 på lördagar. Men det har jag en god anledning för: vi ska nämligen turista i Kamakura! Ett grönskande paradis med vackra tempel, frodiga skogar och kustnära stränder(!). Bilder kommer imorgon.

Nu: lycka till med somna och vakna i tid.

Sugoooi neeee

Andra veckan i skolan har kommit till sin ände, vad vi har lärt oss hittills på kursen:

Två alfabet (hiragana & katakana)
räkna alla 9 olika sätt för olika saker, t ex långa, runda, platta, människor och maskiner etc.
beställa på restaurang
fråga efter vägen

och massa annat som jag glömt.

Imorgon har jag blivit medbjuden till Stephans kollega i Yokohama och det kan bli fantastiskt. Gillar verkligen Yokohama, nära havet, sen blir det Kamakura efter det. Jag lovar att det kommer massa bilder därifrån. Tack vare detta äventyr så blir det en riktigt lugn fredagskväll, ska väl ut och äta någonstans bara, inga konstigheter.

Trevlig helg!

Vad ska man göra...

Helgen närmar sig.



eller


Frågor, frågor, frågor
Åh dessa svåra val, vad ska jag göra?

Precis som på TV!

Hör jag till ett större sällskap eller är jag ensam? Jag gillar nämligen att söva riktigt länge på morgnarna, men inte av den uppenbara anledningen att jag är sömnsjuk utan för de fantastiskt konstiga drömmar man kan ha.

Exempel: Fest i ett stort hus på landet, Jessica från arvikafestivalen med flera var där. Sen kommer en gangster och skjuter henne i magen, sen sitter jag med henne här i mina armar och båda gråter över att hon kanske dör. Sen kommer ambulansen med japansk personal i. För att hon skulle få vård var jag tvungen att säga sjuksköterska på japanska. Och glädjens! För jag lyckades och de sydde henne och hon blev glad.
Lite störande faktiskt, men ändå läckert.

Har en massa drömmar om jordbävningar också, är jag synsk? Eller är jag bara orolig?

Dags att åka till skolan, det tar ju 45 min att ta sig dit så.

Hey ho! Let's go!

Vad gillar ni det här då, en riktigt totalt trasig DJ från England som drog upp oss på nån loungevåning ovanför klubben med utsikt över stora dansgolvet. Han spelade riktigt, riktigt förstörda mixar medan hans flickvän "letade efter hunden på golvet"...

Intensiva dagar

OK, först vill jag bara be om ursäkt för det slöa uppdaterandet, men mycket har hänt sen sist!

1. Största händelsen hittills, Christian har åkt hem. Out of the blue bestämde han sig för att åka hem, så tre dagar senare satte han sig på planet och åkte hem. Detaljer kring det hela får de som vill fråga honom om. Tråkigt är det hursomhelst.

2. Skolan har satt igång ordentligt, hiragana (ett av tre alfabet) har betats av och nu är vi inne på katakana (ännu ett alfabet) efter tre lektionsdagar. Inte dålig fart alls! Klassen är också helt ok måste jag säga. Hade dock lite fel om vilka som går i den: en britt, en italienare, en filipinska, två indoneser, tre taiwaneser, tre kineser och tre koreaner!

3. Har flyttat från bottenvåningen i ett hus i nordvästra Tokyo till andra våningen i ett mycket finare hus i norra Tokyo, Tabata heter det. Glädjen är mycket stor! Här bor också Stephan, tysken, så det är härligt!

4. Riktig slaktnatt med Stephan i lördags också, herregud, var ska jag börja? Vi tog en stor köttbit var på en australisk restaurang där vi också träffade några britter och australiensare, de lurade med oss till en klubb vid namn Pure nere i en källare, det kostade 150 spänn inträde, men väl därinne så var det gratis bar. Riktigt bra affärsidé måste jag säga. Efter det tog vi oss 16 våningar upp på någon helt slumpmässig klubb som spelade disco music, sjukt fräsch utsikt dock. När den klubben stängde hamnade vi på karaoke, såklart. Kom hem 10 på morgonen helt död, är förövrigt fortfarande död inombords på måndag kväll. Det är synd om mig.

Annars så har det varit lite upp och ner och hit och dit, men börjar sakta men säkert komma in i någon sorts vardag. Förutom det faktumet att jag är pank på kontanter och att uttagsautomater är sjukt svårt att få tag på.

Snäll katt och hund!!!

Solsken i sinne

Första dagen med sol och genast så sken jag upp som en liten solros och vände mig mot den, faktiskt gassande, solen. 27 grader och inte ett moln på himlen, inget att klaga på alltså. Eller jo, det är ju så förbaskat varmt så man svettas. Jävla skitvärme.

Idag träffade vi också en riktigt härlig tysk kille, Stephan, som faktiskt inte har den skrattretande dialekten som så många från hans land har. Tack South Carolina för att ni hade honom hos er i ett år!

Frågorna just nu lyder:
varför har ett helt land ledigt under höstdagjämningen?
har alla i Japan hörselskador? Om det inte är gnisslande bromsar så är det högljudda arkadhallar eller gastande försäljare med megafoner på gatorna.
är det verkligen värt att bränna 400 kr på en och en halv timme på "myntspel"? Inte för att jag har gjort det med om det kanske skulle hända bara...

Nu, izakaya, mat.

Kärlek

Fördomsquiz

God morgon!
Jag studsar upp efter en natt full av blixtar och jordbävningar, känslan i min kropp är: happy happy day? Jag säger som Bruno Liljefors gjorde i mina drömmar inatt då han reparerade min iPod: Det kan inte bli bättre än att man sitter vid stranden med en flaska whiskey mellan benen och ett fiskespö i hand.

Nu till dagens aktivitet. Skola! Japanskaskola i Japan, för utlänningar. Det får mig osökt att tänka på, nördar. Nu har jag en intresant demografisk bild att dela med mig av: fyra amerikaner varav en tjej, tre koreaner (som knappt kan engelska) bara killar, en fransman och en fransyska som är ihop, tre britter varav två tjejer (!), två spanjorer bara killar och jag och Christian. Här är vår klass. Vad tror ni? Är ni med mig?

Lycka till Hannes. Tack tack.

Big City Life

Jaaa mina vänner, här börjar så en av många berättelser om en av många människor i anyonymitetens Tokyo.

Då vi äntligen har kommit i någotsånär ordning och dygnet sakta vänds rätt så är det ju inte mer än rätt att skriva några rader här. De första dagarna har varit förhållandevis intensiva. Efter en
flygtur som gick helt smärtfritt anlände till Japan vid ganska god vigör, jag kom ihåg mitt riktiga pass den här gången och slapp gå in i det hemliga rummet på Narita. Vilken glädje!

Pappersexcercisen på Sakura House är förövrigt ut ur denna värld, otroligt sjukt många papper att skriva på. Allt dessa papper resulterade i var ett fuktskadat rum åt Christian och ett
rum med pappersväggar för mig, helt seriöst så hör man grannen lika bra som han skulle sitta brevid mig. Mycket intressanta situationer förväntar jag mig framöver då han har flickvän... Hursomhelst så trivs man ganska bra.

Första natten tillbringades i sängen fram tills halv tre på morgonen då vi bestämde oss för att ta en liten nattlig promenad, som slutade i att vi hamnade på en 24H diner. Efter mat och några öl somnade vi så klockan 8 på morgonen. Vilken fantastisk natt.

Vi vaknade som gudar klockan 12 i mitt rum ty Christians rum är obeboeligt och att ha en liten gäst på golvet är ju inget att klaga över. Planerna för kvällen var att stöta ihop med Simone och hennes vänner för en riktig rövarnatt i Shinjuku ni-chome. Vad vi inte visste var att det är HBT-distriktet här i stan... mer om det senare. Jag lämnade Christian bakom mig och gick med Simone till en riktigt suspekt izakaya (ölhak) nere i en källare där allt var snuskigt billigt så efter att ha prövat bland annat takoyaki, ungefär degklumpar med bläckfisk i, och andra roliga maträtter trillade vi åter in på ännu ett suspekt etablissemang: KARAOKE!
Med nomuhoudai (aka: drink as much as you can). I tre timmar.

Till Karaoken slöt också Simones två vänner upp: Emil och Tobias. Dessa stackars män har fått äran att höra undertecknad sjunga både Manowar och Iron Maiden i alldeles fel tonarter. Hoppas de inte är förstörda för livet bara. Kvällen slutade hursomhelst på en indisk restaurang efterett snabbesök på en festlig dygnet runt öppen gaybar.

Lördagens slut, tog hårt på mig dagen efter och efter att ha letat upp vår skola och hittat CoCo Ichiban för en munch nöjde vi oss och reste hem till huset för de sista desperata studierna innan första skoldagen imorgon.

Ursäkta längden på detta inlägg men ville uppdatera till dags dato vad som har hänt.

Hannes